Tjockobbe

I måndags hade jag först tänkt att jag skulle ta ett dressyrpass på hoppbanan, för att känna på Lady då hon nu har stått inne på nätterna lite och kanske haft tid att vila upp sig lite. Men så var vädret så himla härligt så jag kände bara "Nääeh, går ut istället!". Och så blev det.

 

Tog dock en ganska lång tur ute. Kollade aldrig klockan när jag red iväg, men jag måste ha varit ute i nästan 1,5 timme i alla fall. Betade av 2,5 av de lite mindre rundorna på den tiden jag var ute i alla fall och fick med typ allt möjligt på den turen - olika gångarter på olika underlag, klättring, hoppning i både upp- och lätt nedförsbacke samt på plant underlag och så vidare.

Lady var fin och lyhörd för skänkeln. Hade bjudning framåt och var positiv. Kanske inte överdrivet pigg som hon kan vara ute ibland, men fortfarande inte samma trötta steg som hon haft det senaste.

 

På ett ställe jobbade jag lite extra med henne. Haha, det var lite roligt. Jag fick nämligen med mig bakdelen innan jag fick med mig halsen, eftersom jag red ordentligt med kroppen utan att ta i henne med handen nånting alls nästan så hon fick liksom inget stöd fram men massor bak. Så fort jag sen la till handen lite som stöd så försvann huvudet ner direkt, haha. Det var en lite lustig känsla, men en bra sådan såklart.